Om en hudförändring ändrar sig, växer, kliar, börjar blöda, och/eller är oregelbunden och sticker ut, bör den tas bort för mikroskopisk undersökning.
Visar den mikroskopiska undersökningen ett melanom går man vidare med en ytterligare operation för utvidgad marginal – ”säkerhetszon” – runt tumören (eller i de flesta fall ärret efter den tidigare borttagna tumören eftersom man redan har tagit bort tumören vid den första operationen för att få en diagnos).
Vilken marginal som krävs varierar med tumörens stadieindelning. Den kirurgiska behandlingen avgörs framför allt av tumörens mikroskopiska tjocklek (hur djupt den växer ner i huden) samt sjukdomens stadium. Under fliken ”Stadieindelning av melanom” redogörs för de kliniska stadierna av melanom (I-IV). Vid stadium I-II finns ingen känd spridning och behandlingen är rent kirurgisk där tjockleken avgör hur mycket ytterligare hud (sidomarginal) som bör tas bort.
I de flesta fall kan såret efter operationen sys ihop direkt, men i några få fall måste delhudstransplantation eller förflyttning av hud (lambå), användas för att täcka området efter operationen.
Vid tumörer med tjocklek som överstiger 1 mm rekommenderas patienter idag en operation av portvaktskörteln (den lymfkörtel som ligger närmast tumören). Lymfkörtlarna är en del av vårt immunförsvar, men kan också vara det ställe till vilket/vilka tumörsjukdomen först sprids. Denna operation sker bara om det inte finns känd spridning av sjukdomen.
Man kan efter operationen säkerställa om en eventuell mikroskopisk spridning av melanomet skett till lymfkörtlar (dvs en spridning man inte kan påvisa vid någon annan undersökning; varken röntgen eller blodprov). Operation av portvaktskörtel sker i de flesta fall samtidigt som man utför den slutgiltiga hudoperationen, där det ursprungliga melanomet satt. Portvaktskörteln sitter vanligtvis i armhålan, på halsen eller i ljumsken.
För att hitta denna körtel görs en injektion nära tumörområdet av ett radioaktivt (för kroppen ofarligt) ämne. Därefter tar läkaren en bild med en gammakamera för att kartlägga lymfflödet. I samband med operation ges en injektion av ett blått färgämne, som på samma sätt som radioaktiviteten letar sig till körteln/körtlarna. På dessa sätt kan kirurgen lättare hitta rätt lymfkörtel (portvakten) vid operationen. Den mikroskopiska undersökningen sker efter operationen av en patolog.
Om det finns spridning av tumören till portvaktskörteln rekommenderas patienten vanligtvis ytterligare en operation, där samtliga körtlar på den aktuella platsen opereras bort.
Vid tumörväxt i portvaktskörtel, se ovan. Vid tumörväxt på väg till, eller i närmaste lymfkörtelområde som är synlig på röntgen, genomföres en operation där målet är att ta bort all tumörvävnad i lymfkörtlarna.
Vid tumörväxt på andra ställen i kroppen, bortom det närmaste lymfkörtelomådet, t.ex. i underhud, lever, lunga eller hjärna, tas beslut om lämplig behandling vid en tumörkonferens, där specialister på melanom (kirurger, onkologer, patologer och röntgenologer) kan ge synpunkter på vilken behandling som bör väljas. I vissa utvalda fall, då tumören är operabel, rekommenderas kirurgi.
Källa:
Peter Gillgren, Överläkare, Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm
Christian Ingvar, Professor, Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset, Lund
© 2025 Melanomföreningen