Featured
Någon har fått ett cancerbesked och har en känsla av att det kanske finns nyare metoder än de läkaren föreslår. Ibland finns det, men de har valts bort av ekonomiska skäl. Då borde det framgå.
Maktlöshet är att få ett cancerbesked och undra om det finns bättre behandlingar än de som läkaren föreslår. Den gnagande känslan av att man kanske kan göra mer för att öka livschanserna. Den med erfarenhet vet. En tickande bomb i kroppen. Bråddjup ångest, och ingen att vända sig till för objektiv rådgivning.
Onkologens roll är pastorns. Lugna, försäkra. Absolut inte ge patienten falska förhoppningar. Läkaren är dessutom bakbunden. Även om hälso- och sjukvårdslagen säger att alternativa behandlingar ska diskuteras, kan den i vit rock i praktiken inte rekommendera behandlingar som verksamhetschefen inte gett klartecken för.
Vården i Sverige är ransonerad. Även om ett läkemedel får användas i Europa, betyder det inte att du som patient får ta del av det. De som avgör vilken behandling du får ingår i NT-rådet, en grupp som skriver rekommendationer till regionerna utifrån etiska principer formulerade av riksdagen 1997. NT-rådet tittar inte bara på om behandlingar är medicinskt motiverade. Det tittar också på om de är ekonomiskt hållbara ur landstingens synvinkel.
Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och drabbar strax över 10 000 personer per år. För några dagar sedan rekommenderade NT-rådet att regionerna bör erbjuda immunterapi vid mycket allvarlig bröstcancer. Patientgruppen är liten, mellan 100 och 200 kvinnor per år. Sjukdomstillståndet är allvarligt och behandlingsmetoden har gett goda resultat. Enligt överläkaren Freddi Lewin kan den förlänga livet med år.
Immunterapi är banbrytande. Kroppens eget immunförsvar aktiveras för att bekämpa exempelvis cancerceller. Tusentals läkemedel ligger inne för bedömning, många är godkända och visar på goda resultat. Läkemedlet Tecentriq som är aktuellt i behandlingen av bröstcancer godkändes som behandlingsmetod inom EU i augusti. Det har tagit knappt fyra månader för att NT-rådet skulle säga om regionerna bör använda det. Chansen att överleva kan handla om just månader. Dessutom är det inte säkert att regionerna följer rådet. En bedömning är att 300–500 fler på en femårsperiod skulle vara vid liv om regionerna konsekvent erbjudit immunterapi vid hudcancer, till exempel (Läkartidningen 25/1). Som patient kan du inte veta att du i din region får den allra senaste behandlingen.
Till Sophiahemmet i Stockholm har regionerna skickat en handfull cancerpatienter som de anser bör få behandling men där ekonomin förbjudit det. Patienterna har betalat själva, ibland genom en privat sjukvårdsförsäkring. Behandlingen är effektiv men har varit dyr, drygt 70 000 kronor i månaden.
Nya läkemedel och behandlingar har gjort skillnaden mellan vad som är möjligt och vad som erbjuds större. För att inte samhällskontraktet ska brista, behöver vården på ett transparent sätt förklara vilka behandlingar som finns och vilka som erbjuds. Utifrån den informationen kan man som patient agera. Politiskt, genom intressegrupper. Och privat, genom att söka vård på annat håll. Mer information om hur ransoneringen ser ut är en fråga om ren medmänsklighet.
Lydia Wålsten
Källa: Svenska Dagbladet
Läs artikeln i SvD 12 december 2019 »
© 2024 Melanomföreningen