Kirurgisk behandling

Om en hudförändring ändrar sig, växer, kliar, börjar blöda, och/eller är oregelbunden och sticker ut, bör den tas bort för mikroskopisk undersökning.

Visar den mikroskopiska undersökningen ett malignt melanom avgörs den kirurgiska behandlingen framför allt av tumörens mikroskopiska tjocklek (hur långt den växer ner i huden) samt sjukdomens stadium. Under fliken ”Stadieindelning av melanom” redogörs för de kliniska stadierna av malignt melanom (I-IV). Vid stadium I-II finns ingen känd spridning och behandling är rent kirurgisk där tjockleken avgör hur mycket ytterligare hud (sidomarginal) som bör tas bort. Ett förstadium är ”in-situ melanom” där tumörcellerna bara växer ytligt och därmed inte har någon förmåga att sprida sig i kroppen (metastasera).

Marginal vid kirurgi
Vid kirurgi skall tumören (eller i de flesta fall ärret efter tumören eftersom man redan har en diagnos) tas bort med en ytterligare marginal - ”säkerhetszon”.

Tabell över kirurgisk behandling vid hudförändringar och malignt melanom*
Tumörtyp 
                                         Behandling (marginal)*
Pigmenterade hudförändringar         2 mm
In situ melanom                                5-10 mm
Melanom under/lika med 1mm         1 cm
Melanom tjockare än 1 mm              2 cm + op. av portvaktskörteln

*Vid melanom i ansiktet, hårbotten, långt ut på armar och ben, händer, fötter samt runt ändtarmsöppningen gäller andra behandlingsprinciper då man på dessa ställen måste ta hänsyn till funktion och kosmetik.

I de flesta fall kan såret efter operationen sys ihop direkt, men i några få fall (ca 5%) måste  hud eller delhudtransplantation (lambå), användas för att täcka området efter operationen.

Operation av portvaktskörtel (Sentinel Node)
Vid tumörer överstigande1 mm tjocklek erbjuds patienter idag en operation av portvaktskörteln. Lymfkörtlarna är en del av vårt immunförsvar, men kan också vara det ställe till vilken/vilka tumörsjukdomen först sprids. Denna operation sker bara om det inte finns känd spridning av sjukdomen, förutom lymfkörtlarna.

Man kan efter operationen säkerställa om en eventuell mikroskopisk spridning av melanomet (dvs en spridning man inte kan påvisa vid någon annan undersökning; varken röntgen eller blodprov) Portvaktskörteln sitter vanligtvis i endera armhålan, på halsen eller ljumsken. Operation av portvaktskörtel sker i de flesta fall samtidigt som man utför den slutgiltiga hudoperationen, där det ursprungliga melanomet satt.

För att hitta denna körtel görs en injektion nära tumörområdet av ett radioaktivt (för kroppen ofarligt) ämne. Därefter tar läkaren en bild med en kamera för att kartlägga lymfflödet. I samband med operation ges en injektion av ett blått färgämne, som på samma sätt som radioaktiviteten letar sig till körteln/körtlarna. På dessa sätt kan kirurgen lättare hitta rätt lymfkörtel (portvakten) vid operationen. Den mikroskopiska undersökningen sker efter operationen av en patolog (mikroskopdoktor).

Om det finns spridning av tumören till portvaktskörteln (ett fall av fem opererade) rekommenderas patienten vanligtvis ytterligare en operation, där samtliga körtlar på den aktuella platsen opereras bort.

Operation vid metastaserad (spridd) sjukdom
Stadium III
Vid tumörväxt i portvaktskörtel, se ovan.Vid tumörväxt på väg till, eller i närmaste lymfkörtelområde som är synlig på röntgen, genomföres en operation där målet är att ta bort all tumörvävnad.

Stadium IV
Vid tumörväxt på andra ställen i kroppen bortom närmaste lymfkörtelomådet, t.ex. till underhud, lever, lunga eller hjärna, tas beslut om lämplig behandling vid en tumörkonferens, där specialister på melanom (kirurger, onkologer, patologer och röntgenologer) kan ge synpunkter på vilken behandling som bör väljas. I vissa utvalda fall, då tumören är operabel, rekommenderas kirurgi.

Källa:

Peter Gillgren, Överläkare, Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm

Christian Ingvar, Professor, Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset, Lund